Att läsa på olika sätt

Glaukom är ju en ögonsjukdom som begränsar synfältet. Det kan vara mer eller mindre besvärligt, och att läsa kan ställa till problem för en del medan andra tycker att det går rätt så bra. Är synskärpan bra och synfältet inte alltför litet behöver man göra fler fixeringar per rad än en person med fullt synfält och ibland göra paus i textraden.

Något som är viktigt för läsförmågan är att typografin, dvs själva bokstäverna, deras storlek och färg, är tydliga. Det är lättare att läsa bokstäver som är i storlek mellan 12 och 14 punkter (dessa bokstäver är 14 punkter) än mindre. Enkla, tydliga typsnitt utan onödiga krusiduller på bokstäverna är mest läsbara. Viktigt är också god kontrast, dvs att texten syns tydligt mot bakgrunden. Svart, mörkt blått eller grönt mot vit bakgrund och gult mot svart bakgrund är det som ger bäst kontrast. Text på bilder är mycket svårläst.

Nu är det ju tyvärr svårt att få all text helt läsvänlig för alla så då får vi ta till hjälpmedel. Glasögon är det allra första men det är väl så självklart att det hoppar vi över här och går till belysningen. Alla äldre behöver mer ljus än yngre eftersom syncellerna blir färre med åren. I 60-årsåldern är vi i behov av tio gånger så mycket ljus som i 20-årsåldern. Vid ögonsjukdom är ljusbehovet ännu större. Då är det bra att skaffa sig en ställbar läslampa, vars ljus helst ska komma från sidan eller bakifrån. Det finns även lampor med förstoring som ger ett riktat ljus och är bra att läsa och skriva under. Se vidare speciell artikel om belysning.

Förstoringsglas kan vara bra att ha tillhands ibland men det kräver att man är stadig på handen eftersom avståndet mellan text och förstoringsglas och mellan förstoringsglas och ögon måste vara konstant. Det finns förstoringsglas på fot som kan vara till hjälp när man skriver. Ytterligare förstorande är TV-systemet CCTV (Closed Circuit Television System) som är ett slutet TV-system med en fast monterad kamera ansluten till en TV-skärm. Kameran är placerad över ett rörligt bord som kan föras i sid- och höjdled. På det rörliga bordet lägger man det man vill förstora. CCTV ger höga förstoringar och det är även möjligt att ändra kontrasterna.

Förstorande kamerasystem för datorer fungerar ungefär som en CCTV.

Om nu inte läsning av svarttext fungerar så bra kan man läsa i alla fall. Med öronen! Egentligen är det ju början på alla berättelser: det muntliga berättandet som fört alla sagor, legender och myter ner genom historien till oss. Skriftspråket är ungt sett ur mänsklighetens historia; de första skrivtecknen är från ca 3 000 f. Kr. I den tidiga skolan fick man lära sig mycket utantill och högläsning har tillämpats så länge som det har funnits läskunniga personer och texter att läsa ur.

Men det var först på 1950-talet som synskadade fick möjlighet att läsa på någorlunda samma villkor som seende. Bandspelartekniken utvecklades vid 1940-talets slut och 1955 startade DBF, De Blindas Förening, i samarbete med folkbiblioteken utlåning av talböcker på öppen spole. 1975 bytte DBF namn till Synskadades Riksförbund, SRF, och samma år började talböcker på kassettband att komma. 1980 tillkom den statliga myndigheten Talboks- och Punktskriftsbiblioteket, TPB, som blev lånecentral för talböcker till biblioteken. Under 1990-talet började ett stort utvecklingsarbete på TPB av den digitala talboken, Daisy, som numera är internationell standard för talböcker i en stor del av världen. Fr o m 2001 görs all talboksproduktion i Daisy-format.

Talbok eller ljudbok?

Skillnaden mellan talböcker och ljudböcker är juridisk: Talböcker produceras med stöd av 17 § upphovsrättslagen och kan bara göras av bibliotek och organisationer som har regeringens tillstånd. Bibliotek kan köpa eller låna in talböcker för utlån till personer med läshandikapp.

En talboksinläsning måste överensstämma med originalet som ska vara ett utgivet verk. Den som läser in talboken läser "rakt upp och ner" utan att "tolka" texten med sin röst, något som ibland kan upplevas som lite monotont. Detta görs för att den som lyssnar, på samma sätt som den som läser svarttext, ska kunna göra sin egen tolkning av texten. Talbok som lästs in av TPB och vissa andra talboksproducenter kan köpas av talbokslåntagare via det lokala biblioteket.

Ljudböcker är en kommersiell produkt som följer vanliga upphovsrättslagar. Var och en kan köpa ljudböcker i handeln. Ljudböcker görs oftast inte i DAISY-format utan som cd-skivor, vilket innebär att en roman på ca 250 sidor blir ca tio cd-skivor. En del förlag framställer numera också en cd-skiva med mp3-filer, som kan spelas i datorer, vissa spelare och laddas över i mp3-spelare.
Ljudboken läses ofta in av författaren själv eller av en skådespelare, som kan vara mycket teatralisk i sin uppläsning.

En bok som finns som ljudbok kan även framställas som talbok av ett bibliotek som har regeringens tillstånd. Man gör då en talboksinläsning och använder sig inte av ljudbokens inläsning. Boken kan alltså finnas i flera olika digitala format, vilket ju ger stora möjligheter att hitta något man trivs med.

Talboken Daisy
Daisy betyder Digitalt Audiobaserat InformationsSystem. En Daisy-skiva rymmer ca 50 timmars tal vilket innebär att en bok nästan alltid ryms på en skiva. Strukturen gör att det är lätt att hitta i talboken, eftersom man kan gå direkt till rätt avsnitt, bläddra mellan kapitel och sidor och sätta bokmärken vid viktiga avsnitt. När man lyssnat färdigt stänger man av och när man sedan startar skivan igen fortsätter uppläsningen där man senast avslutade den. Att spela en Daisy-skiva kräver en speciell talboksspelare eller en dator. Man kan även lyssna på Daisy-skivor i vissa cd-spelare med mp3-funktion men då kan man i regel inte tillgodogöra sig de finesser som Daisy-skivan har.

Talböcker lånas på närmaste bibliotek. De talböcker som det lokala biblioteket inte har kan det låna in från sitt länsbibliotek eller från TPB. Biblioteket ger ofta ut listor över nya talböcker och alla bibliotekets talböcker finns i den lokala katalogen. TPB:s talböcker kan sökas på Internet i TPB-katalogen, som nås på http://www.tpb.se/. I maj 2006 fanns det drygt 82 000 talböcker varav ca 36 000 är Daisyskivor. Övriga är kassetter som fortlöpande görs om till Daisy-format.

Många folkbibliotek har börjat med nedladdning av talböcker, dvs biblioteket laddar ner boken från TPB, bränner den på en cd-romskiva och lånar ut den på vanligt sätt. Alla böcker går av upphovsrättsliga skäl inte att behandla på detta sätt. Av samma skäl har låntagaren själv inte rättighet för närvarande att ladda ned boken. Projekt med mp3-filer och mp3-spelare för utlåning till talbokslåntagare pågår på några bibliotek.

Talboksspelare kan man antingen låna via sitt bibliotek, få som fritt tekniskt hjälpmedel via sin Syncentral (man kan få köa) eller köpa av återförsäljare. Biblioteken ger information om vilka Daisy-spelare som finns på marknaden och var man kan köpa dem. Till försäljning finns allt från ganska stora "vanliga" Daisy-spelare till det allra senaste: världens minsta Daisy-spelare, som sköts med fem stora taktila knappar med tydlig tryckpunkt. Den använder mp3-formatet, vilket innebär att man för över det man vill lyssna på från en dator. Förutom Daisy-funktionen kan man lyssna på musik, podradio och vanliga ljudböcker och den kan även fungera som ett fickminne.

Att lyssna på Daisy-böcker i dator kräver ett speciellt läsprogram som fås gratis från TPB eller från det lokala biblioteket.

Ljudböcker med strömmande läsning

Det senaste(?) inom den digitala läsningen är ljudböcker med "strömmande" läsning. På biblioteken finns två olika format av ljudböcker: "streamade" ljudböcker med enbart ljud och e-ljudböcker med både ljud och text. Båda ljudboksformaten är onlinetjänster vilket innebär att man måste vara uppkopplad mot Internet när man använder tjänsterna. Ljudfilerna laddas inte ned till datorn och kan inte föras över till en mp3-spelare.

Förutom böcker finns det möjlighet att få sin dagstidning i talad version. De flesta stora dagstidningar har den servicen till sina prenumeranter men man har valt olika tekniska lösningar: radiotidning, kassettidning eller talssyntestidning (RATS=radiosända talsyntestidningar för synskadade). En viss utrustning krävs och den får man låna utan kostnad av tidningen. Prenumerationspriset är detsamma som för papperstidningen.

En del tidskrifter ges även ut i olika inlästa format, ex Apoteket, Vi, Året runt, Råd & Rön. På TPB´s hemsida finns en förteckning över dessa tidskrifter och man kan också fråga på sitt bibliotek.
Denna tidskrift, ÖgonTrycket, kan den som behöver, få som Daisyskiva.

Inläsningstjänsten är en bibliotekstjänst, som innebär att man kan få hjälp med inläsning av tryckt material som man inte kan läsa själv. Det kan exempelvis vara en tidningsartikel, ett brev eller ett recept. Tjänsten är gratis. Kontakta närmaste bibliotek för mer information!


Källor: TBP och SRF.
Faktagranskad av
Eva Ericsson
Bibliotekskonsulent
Länsbibliotek Sörmland

Fråga doktorn

Ställ dina frågor om glaukom till ögonläkaren Marcelo Ayala, så svarar han så fort som möjligt. MD, docent Marcelo Ayala arbetar som ögonläkare vid Skaraborgs Sjukhus i Skövde och forskar om glaukom. Din fråga publiceras här med ett svar och ibland kan din text behövas redigeras. Får du inget svar har "Fråga Doktorn" sorterat bort frågan för att den tidigare besvarats eller att den inte gäller glaukom.

Tips! När du läser en fråga/svar och vill tillbaka till samma fråga i listan; klicka på ”tillbakapilen” i din webbläsare. När du klickar på Tillbaka till Fråga doktorn hamnar du högst upp igen.

Se frågor och svar

Medlemsforum

2017-10-18
Jag vill dela ett bra vittnesbörd på denna webbplats om hur DR MUSTAFA hjälpte mig att bli gravid. Jag och min man har försökt att få barn i över 7 år, men ingen tur så vi bestämde oss för att kontakta familjen läkaren och trots allt testet har gjorts, han sa till oss att mitt fallfjärrör inte fungerar, då var jag en dag på kontoret när en vän av mig som hade samma problem med mig blev gravid efter att hon kontaktade DR MUSTAFA. hon riktade mig till honom och när jag kontaktade honom genom hans e-post och han gjorde reningen på graviditetsförklaringen och inom 2 veckor hade jag en känsla av hur och jag gick för att träffa familjen läkaren som berättade för mig att jag är gravid. Om du vet att du har ett liknande problem som detta, eller någon fertilitetsproblem och du vill vara gravid, kan du kontakta DR MUSTAFA via e-post: dr.mustafa86@yahoo.com eller meddelande på whatsapp via: +2348071624292 Också specialiserad på: Få din ex-flickvän eller pojkvän tillbaka Få din ex fru eller make tillbaka Välståndsstavning Skyddsstavning Få jobbstavning Arbetsfrämjande stavning Barnförtrollning Hiv Cure Graviditet stavning Kärleksförtrollning Äktenskapsstavning Vinnande lotterier Etc... Om du behöver hjälp kan du kontakta honom via email: dr.mustafa86@yahoo.com eller meddelande på whatsapp via: +2348071624292 kontakta nu och ditt problem kommer att lösas inom 48 timmar.
Marjo, Hur jag blev gravid

2017-09-15
Mäta ögontryck hemma kostar tyvärr mycket. Exempel Home Tonometer http://www.icaretonometer.com/products/icare-home-tonometer/
Hans Hallgren, Sundsvall

Till medlemsforumet